Porträttfoto av Anne-Maarit Hekkala

Anne-Maarit Hekkala

Forskare, Institutionen för vilt, fisk och miljö
Mobiltelefon
+46722429713
Telefon
+46907868370
Forskare i restaureringsekologi, forskar i olika frågor relaterad till biologisk mångfald.

Presentation

Mina forskningsintressen omfattar brett biologisk mångfald, bevarande och restaureringen av boreala skogar. Mina huvudsakliga forskningsfrågor har varit hur olika metoder för restaurering och alternativ skogsförvaltning som liknar naturliga störningar (skogsbränder, småskaliga stormskador, luckhuggning) eller hyggesfritt skogsbruk kan påverka biologisk mångfald på kort och lång sikt. För att studera dessa frågor har jag använt skalbaggar och skinnbaggar, barkborrar, pollinatörer, tickor, skogsmarksvegetation och trädstrukturen som mina studieobjekt. Jag arbetar också med frågor relaterade till mätning av biologisk mångfald, hur man bäst känner igen skogsbestånd som bör bevaras, och vilka som är de bästa indikatorer för biologisk mångfald. 

Forskning

Jag leder flera stora forskningsprojekt som syftar till att förstå och stärka biologisk mångfald i boreala skogslandskap. I centrum står Ekoparksprojektet, där vi undersöker hur stora, multifunktionella landskap – Sveaskogs ekoparker – kan fungera som modellområden för att kombinera naturvård, rekreation och produktion. Inom projektet studerar vi biologisk mångfald i nio skogslandskap över hela Sverige och följer förändringar över tid i insekter, fåglar, fladdermöss, vegetation och skogsstruktur. Projektet bygger på långsiktig biodiversitetsövervakning (Effekt20, 2010–2033) och utgör en unik forskningsinfrastruktur för studier av skogsrestaurering och landskapsförvaltning.

I ett Formas-finansierat projekt studerar vi ekologiska nätverk av vedlevande organismer och pollinatörer, med särskilt fokus på hur olika restaureringsåtgärder – som naturvårdsbränning och luckhuggning– påverkar interaktioner mellan arter. Vi använder både klassiska fältmetoder och molekylära verktyg, exempelvis DNA-analyser av svampsamhällen från sågspån insamlat från död ved.

Ett annat pågående doktorandprojekt, finansierat av Skogsskadecentrum, fokuserar på hyggesfritt skogsbruk och hur det påverkar skador från barkborrar och klövvilt. Vi undersöker sambandet mellan skötselmetod, vilttäthet, betestryck och skadebild, med målet att hitta balans mellan produktion och skogsskydd.

Min forskning är i hög grad tillämpad och sker i nära samverkan med aktörer som Sveaskog, Stora Enso, Holmen, SCA och Boliden. Genom tät dialog och gemensamma fältförsök strävar vi efter att integrera forskningsresultat i praktiskt skogsbruk – för ett mer resilient och artrikt skogslandskap.