Örn sitter i bo
FORSKNINGSPROJEKT

Gotlands örnar

Uppdaterad: augusti 2025

Översikt

Projektets officiella namn:
Gotlands örnar
Start: september 2024
Projektansvarig: Navinder Singh
Kontaktperson: Navinder Singh
Finansiär: Carl Tryggers Stiftelse, Naturvårdsverket

Medverkande

Mer relaterad forskning

Globala mål

  • 15. Ekosystem och biologisk mångfald

Kort om projektet

Kungsörnspopulationen på Gotland betraktas som den tätaste, mest isolerade örnpopulationen i världen. Projektets mål är att öka kunskapen om denna unika population och örnarnas förutsättningar för framtiden.

Kungsörnen är klassad som statens vilt i Sverige, vilket innebär att den är fredad och har ett särskilt högt naturvärde. På Gotland finns runt 86 kungsörnsrevir och varför populationen ser ut som den gör är intressant ur förvaltningssynpunkt. Projektet syftar till att ta fram kunskap om hur den isolerade geografiska livsmiljön påverkar örnarna. Kungsörnen delar utrymmet på ön med havsörnen, jordbruk, turism och skogsbruk. Det pågår också en utbyggnad av vindkraft på ön. 

Forskarna vill besvara frågor om hur många kungsörnar som kan upprätthållas på Gotland. Hur ser ut populationens demografiska profil ut? Hur ser den genetiska mångfalden ut och vilken grad av genetisk koppling till andra populationer finns?

I forskningen ingår att följa kungsörnar märkta med GPS-halsband, mäta tillgång på och val av föda, samt genetisk övervakning.

Projektmedlemmar är Navinder Singh, Göran Spong, Benjamin Lindberg, SLU, samt Christian Emilsson och Johan Månsson, Länsstyrelsen Gotland.

  • Vad är syftet med projektet?

Vi vill veta mer om vilka faktorer som påverkar kungsörnarnas överlevnad och reproduktion på Gotland, samt bedöma populationens långsiktiga livskraft. 

  • Varför behövs mer kunskap om örnar?

Kungsörnarna på Gotland är genetiskt unika. De lever på en tätbefolkad ö och delar livsutrymme med både människor och andra djur. Trots kungsörnens unika status som statens vilt och som fredad art vet vi fortfarande för lite om dess liv på Gotland. Hur många revir kan bäras upp av ön? Vilka hot kan påverka örnens framtid? Mer kunskap behövs för att skydda arten och fatta rätt beslut när det gäller till exempel markanvändning och vindkraftsutbyggnad.

  • Vad hoppas ni få veta om kungsörnens liv genom det här projektet?

Vi hoppas få en djupare förståelse för hur ålder, plats, tillgång på föda, konkurrens med havsörnar och människans närvaro påverkar kungsörnarnas häckning och överlevnad. Vi vill också ta reda på mer om örnarnas genetiska variation, alltså om det finns inavel. Hur mycket rör de sig mellan och utanför reviren på Gotland och hur påverkar det populationens framtid?

  • Hur går själva GPS-märkningen till? 

Unga fåglar märks i boet kort innan de blir flygfärdiga. Vuxna fåglar märks under hösten. De vuxna fångas på marken med hjälp av åtel och nät. Märkningen genomförs av erfarna personer. Naturvårdsverket och Jordbruksverket har gett projektet de etiska tillstånd som krävs för märkningen. 

Vi planerar att märka mellan 20 och 30 kungsörnar i olika åldrar med GPS-sändare under projektets gång.

  • Hur länge sitter sändaren på?

Sändaren fästs på ryggen med en sele som fungerar som en ryggsäck och sitter kvar så länge den fungerar. Fågeln bär dem mellan ett och sex år. Sändarna är designade för att inte störa fågeln och lossnar av sig själva. 

  • Hur påverkar sändaren fågelns vardag?

Sändaren väger endast 30 gram och påverkar inte fågelns dagliga liv eller flygförmåga. Denna typ av märkning är välbeprövad. Den har använts i flera studier tidigare i olika delar av världen utan negativa effekter.

  • Kungsörnen är en skyddad art – finns det inte en risk att de störs när ni fångar in och märker dem?

All hantering sker enligt de etiska tillstånd som projektet beviljats från Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Etisk prövning är en grundläggande del av forskningsprojekt av detta slag. Märkningen utförs av erfarna personer och i enlighet med beprövade metoder som minimerar stress och påverkan på fåglarna.

  • Måste ni GPS-märka örnarna för att bedriva forskningen eller finns det andra sätt att ta reda på mer om dem?

Många delar av projektet bygger på redan existerande data, som data om häckningsresultat och bilder från kameraövervakning. Men GPS-märkning är nödvändigt för att förstå rörelsemönster, överlevnad, territoriestorlek och interaktioner mellan örnar. Det kan vi inte få med samma precision genom andra metoder. 

  • Har ni sett några mönster eller rörelser hos de örnar ni följt?

Än så länge finns inga resultat. Men liknande, tidigare studier som gjorts på fastlandet har visat tydliga mönster i överlevnad, hemområden och flyttbeteenden. Liknande information hoppas vi nu få från Gotland.

  • Hur finansieras projektet?

Det finansieras bland annat genom ett bidrag från Carl Tryggers Stiftelse (CTS) och Naturvårdsverket.

En stor fågel flyger över ett grönt landskap
Foto: Navinder Singh

I vår forskningskatalog hittar du fler projekt