Undersökningarna ombord på Svea ger viktig kunskap om hur fiskbestånden mår – en förutsättning för att kunna förvalta havets resurser på ett långsiktigt sätt. Foto: Sofia Bureborn
SLU - följer fiskbestånden
Sidan granskad:
2025-06-12
Hur mycket fisk finns det i havet? För att kunna fatta kloka beslut om fisket krävs data om hur stora bestånden är. En viktig del av den kunskapen samlas in ombord på Svea. Här genomförs undersökningar som ligger till grund för EU:s fiskeripolitik.
SLU Aqua, institutionen för akvatiska resurser vid SLU, använder Svea för sju årliga expeditioner i Östersjön och Västerhavet. Undersökningarna är internationella och koordineras av det internationella havsforskningsrådet, ICES.
Till skillnad från en yrkesfiskare som aktivt letar upp fisken och effektiviserar sitt fiske för att få så bra fångster som möjligt så försöker vi på de här expeditionerna fiska lika ”dåligt” hela tiden. Vi fiskar alltid i vissa bestämda områden och med standardiserade metoder. Detta ger långa tidsserier av data som gör det möjligt jämföra utvecklingen av fiskbestånden över tid.
Undersökningarna omfattar fisk som lever på botten (demersala arter som torsk och plattfiskar) och fisk som simmar i den fria vattenmassan (pelagiska arter som sill och skarpsill). Undersökningarna görs både med trål och akustiska metoder (ekolod). Även ägg och larver samlas in och analyseras, och den fisk som samlas in vägs, mäts, köns- och åldersbestäms.
SLU Aquas expeditioner:
Internationellt koordinerade hydroakustiska expeditioner inom ramen för Baltic International Acoustic Survey (BIAS), ett av Internationella Havsforskningsrådets (ICES) undersökningsprogram, genomförs årligen. Undersökningens främsta syfte är att visa förändringarna i fiskbeståndet (index) och geografisk distribution av fisk (huvudsakligen sill och skarpsill).
Expeditionerna genomförs i oktober. Undersökningen är ett internationellt samarbete mellan flera Östersjöländer. Provtagningen görs med ekolod och med pelagisk trål, alla fiskarter i fångsten längdmäts och biologiska prov, bland annat ålder, tas på målarterna, sill o skarpsill.
Trålexpeditioner inom ramen för Baltic International Trawl Survey (BITS), ett av Internationella Havsforskningsrådets (ICES) trålundersökningsprogram, har sedan tidigt 1990-tal. Data från BITS täcker hela Östersjön och inkluderar bland annat abundans och geografisk distribution av torsk och skrubbskädda, samt fångade fiskars längd, vikt, ålder, kön och könsmognad.
Expeditionerna genomförs två gånger årligen (i kvartal 1 och 4). Undersökningen är ett internationellt samarbete mellan flera Östersjöländer. Sverige har ansvar för delar av södra och mellersta Östersjön.
Undersökningens främsta syfte är att övervaka abundans och geografisk distribution av fisk (huvudsakligen torsk och skrubbskädda) samt att ta fram data för att beräkna rekryteringsindex (olika index som beskriver tillväxten i en population) och övervaka förändringar i lekbiomassa hos ett antal fiskarter. Alla fiskarter i fångsten samt en del evertebrater längdmäts och biologiska prov (bland annat könsmognad och ålder) tas på målarterna. Vid varje tråltillfälle samlas också hydrografiska data (t.ex. salthalt, temperatur och syrekoncentration) in.
Trålexpeditioner inom ramen för ett av Internationella Havsforskningsrådets (ICES) trålundersökningsprogram, the International Bottom Trawl Survey (IBTS), har pågått i Västerhavet sedan 1990. Undersökningen genomförs två gånger årligen, i kvartal 1 och 3. Den svenska delen täcker Skagerrak, Kattegatt och delar av östra Nordsjön. Sedan 2020 genomförs expeditionerna med SLU:s forskningsfartyg R/V Svea.
Undersökningens främsta syfte är att övervaka abundans och geografisk distribution av fisk samt att leverera rekryteringsindex och övervaka förändringar i lekbiomassa hos ett antal fiskarter. Fiske och provtagning bedrivs i enlighet med en manual framtagen av IBTS-arbetsgruppen i ICES regi. Alla fiskarter i fångsten samt en del evertebrater längdmäts och biologiska prov (bl.a. könsmognad och ålder) tas på målarterna.
Under kvartal 1 fiskas det nattetid även efter fisklarver med en finmaskig ringtrål (”Midwater Ring Net” vanligen kallad MIK) primärt för att övervaka förekomsten av sill-, skarpsill- och sardinlarver.
Vid varje tråltillfälle samlas också hydrografiska data (t.ex. salthalt, temperatur och syrekoncentration) in.
Internationellt koordinerade hydroakustiska expeditioner inom ramen för Sprat Acoustic Survey (SPRAS), ett av Internationella Havsforskningsrådets (ICES) undersökningsprogram, genomförs årligen. Undersökningens främsta syfte är att visa förändringarna i fiskbeståndet (index) och geografisk distribution av fisk (målart är skarpsill).
Expeditionerna genomförs i maj. Undersökningen är ett internationellt samarbete mellan flera Östersjöländer. Sedan 2019 genomförs de svenska expeditionerna med SLU:s forskningsfartyg R/V Svea. Data som samlas in är mängden biomassa, samt skarpsillens vikt, längd, ålder, kön och könsmognad. Även hydrografisk data samlas in (temperatur, salthalt och syre).
Östersjöländerna möts i Baltic International Fish Survey Working Group (WGBIFS) och resultaten från varje land sammanställs i en gemensam databas. WGBIFS tar även fram gemensamma riktlinjer och manualer. Resultaten utgör underlag för WGBFAS uppskattning av de totala bestånden av sill respektive skarpsill i Östersjön.
UWTV Neprops är en videoundersökning av bohålor för havskräfta ((Nephrops norvegicus) i Skagerrak och Kattegatt. Vid undersökningen används en kameraförsedd släde som dras fram över en bestämd sträcka på havsbotten och filmar en definierad bredd. Metoden kallas UWTV (UnderWater TeleVision) .
Eftersom det går att bedöma om bohålorna är bebodda går det också att uppskatta mängden havskräftor, vilket möjliggör en uppskattning av totala mängden havskräfta inom hela undersökningsområdet.
UWTV-surveyen genomförs samordnat av ICES och inom EU:s Data Collection Framework (DCF), och ligger till grund för beståndsuppskattningar.
Från datainsamling till beslut om fiskekvoter
Den data som samlas in under expeditionerna används bland annat för att göra beståndsuppskattningar. För internationellt förvaltade fiskbestånd sker det arbetet inom internationella havsforskningsrådets, ICES, som arbetar fram biologiska råd om hur mycket som kan fiskas i olika havsområden (TAC – total allowable catch). Beslutet om de slutgiltiga årliga fiskekvoterna fattas därefter av EU:s fiskeministrar, som utöver ICES råd tar hänsyn till ekonomiska och sociala faktorer.
De internationellt koodinerade fiskundersökningar som SLU Aqua gör genomförs i enlighet med DCF (Data Collection Framework), som är en ram för att EU-länderna ska kunna samla in, hantera och dela data och statistik om fisk och fiske. Datainsamling inom DCF finansieras till 60% av medel från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF).
