Möt Jonas Hentati Sundberg – vetenskaplig ledare för SPRAS-expeditionen

– Varje expedition blir lite av en workshop. Det finns alltid problem som behöver lösas, saker vi vill utveckla. Vi har en fullt utrustad verkstad ombord, skickliga reparatörer, kunniga IT-tekniker och en engagerad besättning. Det gör att vi kan bygga, testa och förbättra saker under resans gång. Vi löser saker tillsammans, säger Jonas Hentati Sundberg.

Från sill och skarpsill…

Jonas är forskare vid SLU och vetenskaplig ledare för SPRAS, en årligt återkommande, internationellt samordnad expedition där man undersöker bestånden av sill, skarpsill och numera även spigg i Östersjön. Sedan 2020 har expeditionen genomförts ombord på Svea, SLU:s forskningsfartyg. 

Målet: att få en så exakt bild som möjligt av hur mycket fisk som finns. Resultaten levereras till ICES, där de blir en del av det vetenskapliga beslutsunderlag som ligger till grund för EU:s fiskekvoter.

– Det vi gör är i grunden en hydroakustisk fisksurvey. Vi använder Sveas vetenskapliga ekolod för att få en uppskattning av totalmängden fisk, och kombinerar det med trålningar för att samla in biologiska prover för att ta reda på saker som artfördelning, längd, vikt, ålder och könsmognad.

… till sammanhang

Men SPRAS har utvecklats. Även om huvudsyftet fortfarande är att följa de kommersiellt fiskade fiskbestånden, har perspektivet vidgats.

– Vi vet att vi måste bredda undersökningen om vi ska förstå hela ekosystemet. Under senare år har vi till exempel tittat på fåglar, eftersom de är viktiga toppkonsumenter. Och vi analyserar fiskarnas maginnehåll och håvar efter plankton för att förstå vad sillen och skarpsillen själva äter. SPRAS är ingen ekosystemsurvey ännu, men ambitionen finns där.

– Och ferryboxen är alltid igång. Den tar in ytvattnet under gång och mäter automatiskt temperatur, salthalt, syrehalt och förekomst av plankton. Det är data vi själva kanske inte analyserar nu men som kan bli ovärderlig längre fram. Det är ett smart sätt att använda kapaciteten Svea har.

Tekniken som gör jobbet möjligt

Att just Svea är plattformen för SPRAS är ingen slump. Fartyget är skräddarsytt för den här typen av undersökningar.

– Svea är utrustad med avancerad akustikutrustning, vetenskapliga ekolod i flera frekvenser, plus flera multibeam-ekolod som gör att vi kan se både botten och åt sidorna. Och så är hon väldigt tyst. Det gör att vi får riktigt rena ekolodsdata.

Tystnaden är ingen tillfällighet. Svea är ICES-klassad för lågt undervattensbuller, och ekoloden sitter monterade i sänkkölar som kan fällas ner under skrovet. Det gör att man slipper störningar från motorljud och luftbubblor.

– Svea är dessutom verkligen designad för att hantera fisk – inte bara att fånga den, utan också för att ta hand om fångsten. Från däck till frysrum är det supereffektivt. Och fisklabbet… ja, det är långt ifrån ett mörkt lastrum. Det är en modern och välutrustad arbetsmiljö.

Plats för fler ombord

Så vad säger han till andra forskare som funderar på att boka Svea?

– Gör det! Svea är otroligt mångsidig. Ombord finns all utrustning du kan önska dig, ett starkt team, och en kultur som får saker att hända. Och du måste inte alltid boka en hel expedition själv. Vi är ute väldigt många veckor om året, och ofta finns det plats för andra forskare att följa med. Det brukar bli riktigt bra samarbeten.

Från data till insikt – om och om igen

Och framtiden?

– Min vision för Svea är att vi ska koppla ihop alla de sensorsystem vi har ombord, inte bara samla in data utan också tolka dem kontinuerligt. Vi skulle få en lägesbild av ekosystemet, just nu, i realtid.

Genom att jämföra förväntningarna mot den mätdata som samlas in, skulle modellerna direkt kunna testas mot verkligheten.

- Om modellen inte stämmer, ja då vet vi att modellen är fel eller att vi saknar en del kunskap. På så sätt skulle vi jobba i en kunskapsloop, eller action loop, där vi hela tiden förbättrar modellerna, frågorna och forskningen, alltså i förlängningen kunskapen om det hav vi försöker förvalta, säger Jonas Hentati Sundberg.